Lanzarote 2017 dag 2. La Santa

Från min semester på Lanzarote 2017-02-04 tidigare publicerat på Facebook.

I morse när jag slog upp mina ljusblå så tog jag som vanligt min morgonpuls, 60 slag 15 mer än normalt. Okey förkylning på gång? Nej, jag mådde finfint. Inte återhämtad från gårdagens sena träning? Möjligtvis. Stressad av flygresa, uttorkad av densamma? Jag bestämde mig för att det sistnämnda var det mest troliga. Snabbt till frukostmatsalen innan 0,5m ligisterna vaknar och gör matsalen till en försmak av helvetets förgård.

Ut på min cykel klockan nio och sätter kurs norröver mot Timanfaya bergen. Dagens träningspass är ett lugnt distanspass på 8 mil med lite drygt 1000 hm. Målet är cykla ganska lugnt och hålla puls under 80% av max, få en snittpuls på ca 70% samt att ligga på ca 170w i effekt. Jag tar det med andra ord ganska lugnt när jag cyklar mot första delmålet Yaiza.När jag kommer fram dit är det ännu ganska tidigt och inte mycket folk ute, stannar till lite snabbt och tar några bilder innan jag cyklar vidare in i Timanfaya Nationalparken.

Den vackra kyrkdörren i Yaiza

Lite tapas på detta ställe vid torget i Yaiza är något att skriva hem om. 

Skön skugga från träden runt torget i Yaiza

Satan hälsar mig välkommen till Montanas del Fuego, Eldsbergen.

Jag omsluts av lava på bägge sidor av vägen efter det stora vulkanutbrott som skedde i mitten av 1800 talet. Vägen är spikrak och lite svagt böljande slakmota, bara ett par procent i snitt men det gäller att hålla fart i motvinden. En cyklist kommer ikapp och kör om mig men jag hänger inte på, idag ska jag cykla lugnt efter min träningsplan

Första gången jag var här för ca 25 år sedan så var det inte mycket växtlighet längs med vägarna men genom åren så kommer sakta men säkert mer och fler växter. Först verkar lavar och gräs komma och sedan lite tuffa blommor som kan tampas med det tuffa förhållanden som finns här. Tänk vad gammal jag måste ha blivit när jag kan uppleva "evolution" med mina egna ögon.....

Lite mer grönt än för 25 år sedan. 

LÅNG slakmota. 

Montanas del Fuego har en vacker rostbrun färg. 

Passerar det ställe där man kan rida kameler in i nationalparken innan jag strax därefter är uppe i "passet" och det känns skönt att snabbt cykla utför till Mancha Blancha och sedan Tinajo. Det blir ett stop där också för lite bilder.

Tinajo

Kyrkan i Tinajo

Gissar att detta är "stadshuset" eller något liknande. 

Från Tinajo behövs det inte många tramptag ner till La Santa där jag stannar vid Bike Stop Cafe för att fika. Innehavaren visar sig vara en jättetrevlig dansk som glatt serverar mig cafe americano, cola och en himmelskt god mandelkaka med grädde OCH glass. Jag talar om hur god kakan är för honom och han berättar att det är ett specialrecept där det förutom mandel också ingår zucchini, det är därför den blir så saftig och god.

Jag cyklar en liten bit längs med kusten innan jag svänger österut in mot Soo, den by som är 

den nordligaste punkten på dagens runda. Det ska bli skönt att få vinden i ryggen hemåt.

Det blir en hel del klättring upp mot Tigua och La Vegueta innan jag kommer in i öns vindistrikt La Geria. Vägen mellan La Vegueta och La Geria är jättedålig och jag måste cykla riktigt långsamt för att inte skaka sönder varken mig själv eller min cykel.

En bonde beskär sina vinstockar nere i den grop med vind/solskydd av stenar som behövs för att vinstockarna ska klara sig, han hejar glatt när när vi får ögonkontakt när jag cyklar förbi. De stora vingårdarna har sina lokaler längs med vägen och många bussar med turister är där för provsmakning och försäljning.

Det är en härlig nedförsbacke ner till Uga, jag "spinner" ur alla växlar jag har, då går det fort. I den stora rondellen i Uga har de inte rondellhund utan två rondelldromedarer, übercoolt.

Nu bär det av upp till Femes, som ligger mycket vackert i en höglandsdal. Backen blir direkt mycket brant men sedan planar det ut när man väl kommer upp i dalen. Tar lite bilder på en fantastisk trädgård med allsköns bråte och som krona på verket ett vrak av en attackhelikopter!

 Jag kommer fram till Balcons de Femes och möts av en underbar utsikt ner mot Playa Blanca och lång borta över sundet, grannön Fuerteventura. Jag ber en spanjor ta lite bilder av mig framför detta imponerande panorama innan jag försiktigt "kastar" mig utför den mycket branta backen ner till Playa Blanca. Sedan är jag strax "hemma" vid hotellet igen. 69% i snittpuls och 170 i snittwatt, precis enligt plan. Check!

En cykelkompis, Anders, frågade om man som cyklist, ska välja Gran Canaria eller Lanzarote? Det är en mycket bra fråga som inte har något "rätt" svar men jag väljer Lanzarote för att:
1. Mindre trafik (även om de kör som dårar, men det är ingen skillnad mot GC).
2. Inte fullt så utmanande terräng. Det går att cykla distans (som jag gjorde idag) det är mycket svårare på GC, där det antingen är tufft uppåt eller ner som gäller. Om man vill finns det dock även riktigt tuffa backar, som Tabayesco på Lanzarote om man vill cykla tufft.
3. Sedan så var Lanzarote såväl Argentins som Indurains favoritställe för att bygga form under vintern, you cant argue with success.

Sedan så ska jag säga att jag "bara" har varit på GC en gång, på Lanzarote har jag varit 7-8 gånger, ju mer man lär känna ett ställe desto roligare blir det. Mallorca är dock alltid BÄST!

Utsikt från min balkong. 

Lite afterbike snacks.

Data för cykelnördarna. 

Alla tjatar om att jag ska BADA, tydligen tycker de att nedskräpningen av världshaven inte är tillräcklig. Jag tar mitt cyklop och snorklar i ca 20 minuter och det är faktiskt inte så farligt kallt som jag trodde det skulle vara. Motvilligt måste jag erkänna att det är riktigt behagligt och kul att försöka fotografera de ganska stora fiskar som lever i revet utanför stranden. Tyvärr var ljusförhållandena inte de bästa, så några jättebra bilder blev det inte. Bildbevis bifogas på att jag har tagit vatten över huvudet!

Sedan blev det lite sol- och lästid innan det är dags för middag. En väldigt bra dag tar fort "slut"!

En riktigt ful fisk!